Lektörshjälp

”Är det värt det?”

Den frågan var nog den vanligaste frågan jag fick när jag berättade att jag hade anlitat en lektör som skulle titta på mitt manus till Klar himmel. Efter att ha skrivit på det i åtskilliga månader och efter att flera testläsare hade sagt sitt, kände jag att jag inte kunde göra mer med texten. Då fick det gå till en lektör.

Ja, det kostar pengar. Nej, det är ingen garanti för att bli antagen.

Men det är en avstämning på hur texten står sig. Funkar historien? Miljön? Dialogen? Vad saknas, vad är bra? Texten blir bedömd av professionella ögon. Det spelar ingen roll hur många testläsare som läser manuset, det är ändå inte samma sak som när en utbildad lektör läser det. Lektören har inte betalt för att säga snälla saker (om det inte är befogat). Kanske är h*n den första som någon helt objektiv person läser texten.

I mitt fall fick jag väldigt mycket positiv feedback, men jag fick också veta vad som inte fungerade. Och framförallt fick jag en chans att rätta till det innan jag skickade till förlag. Det är ett nålsöga att komma igenom och bli antagen, så varför inte maximera möjligheten att göra det? Det är just det en lektör kan hjälpa dig med.

Så, hur väljer man rätt lektör då? Det finns massor med lektörer (bara googla). För min del tyckte jag att det var viktigt att få en lektör som passade min genre, som jag tyckte kändes sympatisk, som har erfarenhet och dokumenterat ”utfall” på manus som faktiskt blivit utgivna. Det finns säkert mängder med andra parametrar att ta hänsyn till, men personligen skulle jag undvika att anlita den billigaste eftersom kvalitet ofta brukar betala sig (som i alla sammanhang). Den lektör jag fastnade för heter Jenny Bäfving och jag ångrar mig verkligen inte. Hon gav mig ett kvitto på att min berättarstil, mitt språk, miljöer och karaktärer fungerade. Hon tyckte att jag behövde fila mer på karaktärernas beteende och bakomliggande drivkrafter. Hon sa också att mitt manus inte var riktigt färdigt för att skicka in till förlag.

Jag tog till mig allting. Började bena i frågorna. Ändrade. Justerade. Skrev till, strök.

Och det gick ju vägen! Med redaktör via förlaget har jag sedan gjort om allt ovanstående i kubik en gång till, men det är en annan historia.

%d bloggare gillar detta: